Järnframställning, Materialanalys, Tråddragning Resultat; 2004, 2005, 2006, 2007

Försök, Järnframställning i blästerugn 2007
Försök 4 3 2 1
Datum 17maj 17maj 16 maj 16 maj
Ugnstyp schaktugn schaktugn gropugn gropugn
Malm (kg) F=10 F=10 A=10,F=5 A=15
Bränsle

ret.kol barr

ret.kol barr

granved granved
Tillsats (kg)
Malm/kol förhållande 1:1,6 1:1,6 1:1,3 1:1,4
Blåsningstid (tim. min.) 3t 10min 3t 45min 3t 5min 3t 10min
Luppvikt (kg) 2,0 3.5 3.2 2,3
Prim. smidesvikt (kg) ej vägd ej vägd ej vägd ej vägd
Ihopsmitt ämne (mm) ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt
Utbyte (lupp-ämne)
Smidbarhet medel - medel - god - god+
Härdbar
Smiddaprodukter
Övrigt fintappslagg trög slagg
Kommentarer till försöken:
1,2 Gav mycket slagg. Under försök 1 fick forman rensas flera gånger. Sirapsliknande slagg. Vid försök 2 kunde 3,5 kg lättflytande slagg tappas. Mycket blöta,och fina luppar som kunde komprimeras på fällstenen. Bra smidbarhet
3,4 Ingen flytslagg och mycket torra luppar som var spröda och relativt svåra att smida.
Myrmalm:

A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet 0,65 kg/dm3(rostad)

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad)

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda med vassa kanter. Malmen är torr, ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr , ger ”trög” och lite slagg. Innehåller 49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

F. (Holmsjön), röd järnrik. Densitet 0.7/dm3

Ex: i tabellen står förljande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt Antal liter kol beräknas och multiplicerats med 0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

Blåsningstid
Med blåsningstid avses;,tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

Smidbarhet
Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen fallersönder i bitar, vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp