Järnframställning, Materialanalys, Tråddragning Resultat; 2004, 2005, 2006, 2007

Försök, Järnframställning i blästerugn 2006
Försök 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
Datum 5 oktober 5 oktober 4 oktober 8 juli 8 juli 7 juli 7 juli 19 maj 19 maj 18 maj 18 maj 17 maj 17 maj
Ugnstyp schaktugn schaktugn schaktugn gropugn gropugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn gropugn gropugn
Malm (kg) F= 10 F= 10 F= 10 A=5, F=10 A=10, F=5 F=10 (A1) F=10 F 10 + (A1) F 10 F 10 + (A1) F 10 F 10 A 10
Bränsle

ret.kol barr

ret.kol barr

ret.kol barr

barrved barrved barrved

ret.kol barr

barrved

ret.kol barr

barrved

ret.kol barr

barrved

ret.kol barr

barrved

ret.kol barr

barrved

ret.kol barr

barrved barrved
Tillsats (kg) Fe-slagg 0.8 Fe-slagg 1,2 Fe-slagg 0,7 Fe-slagg 1,5
Malm/kol förhållande 1:1.7 1:1.7 1:1.7 1:1,6 1:1,6 1:1.7 1:1.7 1:1.7 1:1,7 1:1,7 1:1,7 1:2 1:2
Blåsningstid (tim. min.) 2t. 35min 3t. 2t. 45min 3t. 20min 3t. 1min 3t. 35min 2t. 55min 3t. 3t. 15min. 3t. 3t. 3t. 15 min 3t. 30min
Luppvikt (kg) 4 3,5 3,2 3,3 2,7 2,8 2,9 3,5 2,7 3,2 2,4 3,2 bitar
Prim. smidesvikt (kg) 2,125 2,07 1,64 2,4 0,9 1,4 1,3 1,1 0,5 0,9 1,2 1.2
Ihopsmitt ämne (mm) 40x80120 45x60x130 34x81x112 12x25x1000 3 bitar ca. 30x35x? 30x50x70

30x50x65

35x35x145 15x27x420 25x50x124 47x101x115 45x65x105 43x45x95
Utbyte (lupp-ämne) 53% 77% 51% 72% 33% 50% 45% 32% 19% 28 % 50 % 38%
Smidbarhet god medel + medel + god medel medel medel god - medel medel god medel +
Härdbar - - nej nej delvis ja ja ja ja
smidda produkter ämnen tråd 2,2 mm 1 mm:s tråd smycken eldstål knivblad

smycken

vikvälld yxa hammare
Övrigt fast lupp lite tappslagg flytande tappslagg 1l ganska fast lupp torr lupp fast lupp torr lupp
Kommentarer:
försök 1-6 flera av lupparna var torra - svårt att få ordentlig flytslagg - mycket sirapsliknande slagg i försök 1. - en hel del blå/grön slagg. Genomgående för alla försök utom nr. 1 är att lupparna var mer eller mindre stålartade. Tråd kunde dras ned till 1 mm i diameter men tråden var mycket hård och under dragningen fick trådämnet spänningsglöddgas ofta.
försök 9,10 första försöken efter ombyggnation av gropugnen. Stället är omgjort till cylindrisk form 30 cm i diameter ugnens volym är ca 200 l.
försök 11-13 försöken geomfördes av MNT-elever fråm Bäckedals Folkhögskola. Ingen tappslagg vid någon av försöken. Lupp nr.13 var blöt och av god smidbarhet.
Myrmalm:

A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet 0,65 kg/dm3(rostad)

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad)

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda med vassa kanter. Malmen är torr, ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr , ger ”trög” och lite slagg. Innehåller 49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

F. (Holmsjön), röd järnrik. Densitet 0.7/dm3

Ex: i tabellen står förljande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt Antal liter kol beräknas och multiplicerats med 0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

Blåsningstid
Med blåsningstid avses;,tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

Smidbarhet
Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen fallersönder i bitar, vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och

ytsläpp

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp