Järnframställning, Materialanalys, Tråddragning Resultat; 2004, 2005, 2006, 2007

Försök, Järnframställning i blästerugn 2005
Försök 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
Datum 13 okt 13 okt 12 okt 12 okt 22 sept 9juli 9 juli 8 juli 8 juli 18 juni 18 juni 20 maj 20 maj 19 maj 19 maj
Ugnstyp schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn gropugn gropugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn schaktugn gropugn gropugn
Malm (kg) F 10 F 10 F 10 F 10 F 10 A 12 A 14 F 10 F 10 F 10 F=10 F=10 A=12 A=15 A=14
Bränsle ret.kol.gran ret.kol.gran ret.kol.gran ret.kol.gran ret.kol.gran gran ved gran ved ret.kol gran ret.kol gran ret.kol gran ret.kol gran ret.kol gran ret.kol gran barrved barrved
Tillsats (kg) 1.3 Fe slagg 1,2 Fe slagg

0,5 aska

0,8 slagg

0,4 aska

0,2, aska
Malm/kol förhållande 1:1,7 1 : 1,7 1 : 1,7 1 : 1,7 1 : 1,7 1 : 1,66 1 : 1,57 1 . 1,6 1 : 1,7 1:1,7 1:1,8 1: 1,7 1: 1,4 1: 1,46 1:1,57
Blåsningstid (tim. min.) 2t. 45min. 2t. 55 min. 3t. 45min. 3t. 3min. 3t. 25min. 2t. 35 min 3t. 15 min 2 t. 50 min 3t. 45 min 2t. 30min. 2t. 55min. 2t. 45 min. 3t. 15 min. 2t. 50min. 3t. 23 min.
Luppvikt (kg) 1,8 3,3 3 3,9 3,5 vägdes ej 2 3 2,4 2,2 vägdes ej 3,5 vägdes ej 3 3
Prim. smidesvikt (kg) 1,1 2,1 2,1 1,9 2,1 0,7 1,125 1,25 1,4 1,4 2,2 0,65 1,2 1,35
Ihopsmitt ämne (mm) mättes ej 40x50x160 38x52x150 40x55x130 40x50x135 några små bitar 25x30x130 29x34x170 32x38x145 23x37x220 28x45x145 22x36x340 23x26x140 26x26x225 26x23x120

23x28x175

Utbyte (lupp-ämne) 60% 63% 70% 48% 60% 35% 41 % 52 % 64% 62% 40% 45%
Smidbarhet god god god god god+ medel- medel - medel + medel + god god medel - god medel
Kommentarer till försöken:
1 -drftstörningar med igenslaggning, relativt mycket sirapsliknande slagg kunde tappas. -mjuk lupp
2 -lite sirapsliknande slagg kunde tappas. - mjuk lupp
3 -drftstörningar med igenslaggning, -relativt mycket sirapsliknande slagg kunde tappas.-luppen mycket porös
4 -problemfri körning, -luppen mycket fast och kunde smidas med full kraft på fällstenen
1-4 försöken genomfördes av kursen Forntida smide och metallhantverk Bäckedals Folkhögskola
5-6 -lupparna mycket torra och spretiga och smiddes försiktigt på fällstenen -ingen tappslagg

-försöken geonfördes tillsammans med studeter från KTH i Borlänge

7-8 - genomfördes av kursen"malm i myren . . .- ingen flytslagg - torra luppar- i övrigt bra försök
9-10 - genomfördes av kursen"malm i myren . . .- 0.8 kg mycket lättflytande tappslagg vid resp. blåsning
12-15 -försöken genomfördes av MNT-eleverna från Bäckedal,- problemfria körningar, fina och fasta luppar, -lupp nr.3 innehåll delvis stålartat material, -mycket bra smidbarhet överlag

Myrmalm:

A.(Galberget), en brun finkornig malm med hög fosfor- och svavelhalt bra slaggbildande egenskaper. Innehåller ca 50% järn Densitet 0,65 kg/dm3(rostad)

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad)

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda med vassa kanter. Malmen är torr, ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr , ger ”trög” och lite slagg. Innehåller 49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

F. (Holmsjön), röd med låga fosfor och svavelhalter Innehåller 65% järn. Densitet 0.7/dm3

Ex: i tabellen står förljande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt Antal liter kol beräknas och multiplicerats med 0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

Blåsningstid
Med blåsningstid avses;,tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

Smidbarhet
Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen fallersönder i bitar, vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp